Asså shit... Ja, igår gick det bra för mig. Mamma hade en semesterdag i stockholm med de andra två som jobbar i caféet. Så jag skulle vara budansvarig. När jag åkte dit efter skolan så var de inte gjorda, så jag sa att jag kom och hämtar dom vid halv fem. Då hinner jag lagom innan Magdas teaterrep. När jag kommer hem och sitter vid datorn bredvid Mariel kommer jag på att hon också ska med, Vi åker vid halv fem säger jag. Då frågor hon surt varför vi ska åka så tidigt. För att jag har buden och vi tränar fem. Då börjar hon skrika på mig och "tackar" för att jag säger till i tid innan vi ska åka, klockan är då kvart över fyra. Jag går ner och sitter och pratar med pappa tills Mariel strax efter halv ropar att hon är klar att åka. När vi kommit mellan de två rondellerna vid gamla hydro och OKQ8 hackar volvon lite när jag kör. Bensinen håller på att ta slut är det första jag tänker, då mätaren är trasig så man inte ser hur mycket som är kvar, och hoppande av bilen är symptomet man märker det på. så svänger snabbt in på OKQ8 i rondellen för att tanka. Kommer på att det är billigare på Jet och det är faktiskt inte långt dit, så vänder och åker tillbaka mot Jet.
Till en början går allting bra när jag ska tanka. Sätter i kortet och så... Sen ska jag lyfta ner pumpen och börja tanka. Då har jag ingen susning om det är 95 eller 98 jag ska tanka in i bilen. Verkligen helt blankt i hjärnan på mig. Så jag ringer mamma för att höra... inget svar. ringer pappa... inget svar. Ringer Jonella... inget svar. Står och smått panikar och ringer till dem om vart annat när tillslut mamma ringer upp mig. Hon vet ju inte stressen jag byggt upp inom mig ståendes på macken för att hinna till teatern, så hon är cool lugn i sthlm på sin semesterdag. Samtalet lät väl ungefär något såhär;
-Hej, jag missade att du ringde..
-Jaja, hej, du är det 95 eller 98 man tankar i volvon?!
-95..men den behövs väl inte tankas jag tankade ju den häromdagen...
*Lyfte loss pumpen och står med den i handen*
-Men den hackade och jag blev rädd att bensinen tagit slut. Nu kan jag ju tanka när jag ändå står här!
-Ja, men sätt inte i mer pengar än vad du får bensin för som får plats Den har väl inte gått så långt sen sist jag tankade..
-Typ 200
-Aa... men då finns det...du behöver ju inte tanka...
-MEN, jag har fått bensin pengar från amanda och mariel från när vi var ute och körde så kan lika gärna tanka i!
-Jaha...hur mycket är det då?
-Typ 100 kr
-Ja..nej men då blir det ju inte för mycket...
-Bra, 95 då. Hej då
-Men vänta vänta... jag vill ju höra hur...
-MEN MAMMA! Jag står med pumpen i handen och har faktiskt lite bråttom om jag ska hinna!
- ...ja hej då då.
När vi lagt på slängde jag in mobilen på förarsätet och gick med pumpen bakåt för att tanka. Då har jag ställt mig för långt bak med bilen så slangen räcker inte. Min hjärna går nu på högvarv och jag vet inte vad jag ska göra. Försöker sträcka mig så långt som det går men pumpen når inte. Skickar ut mariel ur bilen så hon får hålla i pumpen medans jag rullar fram bilen en halvmeter. När jag gjort det sätter hon i pumpen och trycker. Då har det gått för lång tid från det att jag satte i kortet tills det att jag lyfte av pumpen och försökte börja tanka. Nu känner jag att jag måste börja åka för att hinna med bud och allt så jag hänger upp pumpen och åker därifrån utan att ha fått något tankat. Ska ringa magda och säga att jag kommer bli sen, då har telefonen hängt sig så måste starta om den... När vi ska svänga ut på gatan från jet tillbaka in mot centrum så kom det så mycket bilar. Hela tiden med jämnt mellan rum. Lite från höger, lite från vänster. Det här är inte sant tänker jag. Sen slutar det omma bilar och jag kan svänga ut. Då kommer det en gående med sin barnvagn och trycker på övergångsknappen. Så jag får rött i trafikljuset. Rött i hallstas enda trafikljus. Har lyckats starta om mobilen och ringer upp Magda.
-Hej
-Hej, jag blir lite sen till teatern...kommer typ tio över.
-Jaha, okej
-Aa.....aa hej då!
Jag tänkte mig att jag skulle förklara varför... men fick en mindblock och visste inte vad jag skulle säga så la bara på istället. På floristen fanns det två bud, ett till duvhällarna och ett till kolbäck. Kolbäcksbud tänkte jag, du måste skoja. Åkte förbi duvhällarna men dom var inte hemma. Kolbäcksbudet svarade inte i telefonen, skönt tänkte jag, och åkte till teatern och kom bara någon minut sent. Fick tag på kbk-budet när jag ringde andra gången och jag kunde lämna dem vid sex när träningen var slut. Missade då min simträning, Duvhällsbudet försökte jag ringa till sen flera gånger under kvällen men fick aldrig svar. Magda följde med och lämnade blommorna, sedan åkte vi hem och åt och sen tillbaka till teatern för midsommarnatts-rep. När vi satte oss i sofforna var jag helt slut, för mycket spänning på en gång alltså!
1 kommentar:
Det är inte lätt att heta Marisha ibland.... Stackars dig, vilka problem du hade Kramar
Skicka en kommentar